Fridah Jönsson

Sedan 2015 har jag hejat på Belgien i Eurovision. Då hade de Loïc Nottet med Rhythm inside (we're gonna RAPAPAP tonight), 2016 hade de Laura Tesoro med What's the pressure (en lektion i hur man sjunger Uptown Funk utan att sjunga Uptown Funk) och förra året hade de Blanche med City Lights (som jag fortfarande lyssnar på dag ut och dag in). Belgien inledde ju dessutom hela favorit-banan 2003 när de skickade Urban Trad med Sanomi som var skriven på ett påhittat språk och SÅ HIMLA BRA.

 

I år representerade Sennek Belgien och allt jag undrar är hur någon kan vara så lik Alanis Morissette i BÅDE utseende och röst. Hur den liksom bryts i verserna och skräller i refrängen, det är så likt! Refrängen är tyvärr sämre än verserna men jag är ändå så imponerad av Belgien och hur de varje år skickar låtar och nummer med så hög nivå.

 

Belgien har blivit mitt Eurovision-land, precis som folk som har vissa länder de alltid hejar på i fotbolls-VM. Jag vill att det alltid ska gå bra för Belgien.