/ Dravel /

Med lite mera färg sen du var här

På tal om att jag måste börja använda roliga kläder igen:

Idag var jag och Sophia på VINTAGEBLOPPISEN som en miljon bloggare arrangerade. Sophia hittade en klänning hos Elsa Billgren och tyckte att "det STÅR Fridah Jönsson på den!" och jag ba "ååh den är så fin men jag kanske bara har den på typ Pride och alltså... ääee den passar säkert inteee...", tills Elsa hörde och kom fram och ba "JOO det kommer den att göra så prova den nu AV MED TRÖJAN OCH DRA PÅ DEN" typ, så jag ba "ehe okej" och provade den in public och upptäckte att den satt som en S to the Mäck. Dragkedjan var trasig men eftersom vi har en skräddare/skomakare/nyckelservice-man två dörrar från oss som lagar allt och jag menar ALLT så var det noll problem och den fick följa med mig hem.

50 spänn, färgglad, rolig, precis lagom långa ärmar, tight överdel och vippig underdel, uppzippad och personal shoppad av Elsa och allt.
När jag kom hem tyckte Oskar att jag "ser ut som en dockteater" och det är väl typ det finaste man kan få höra?

 
 
/ Dravel /

Forever börjar här

Saker jag ska göra i helgen:
 
1) Gå på zumbamarathon. Tre timmar zumba på temat GREATEST HITS, alla har fått önska gamla låtar som de ska köra igen! Själv har jag såklart krävt tre låtar från hösten 2013 när jag började på zumban och stod längst bak i glasögon och randig lång tröja och föraktade folk som kunde alla steg, suckade åt alla som vrålade "WOHOOOO!!!" nå så jävulskt och undrade vad det egentligen var för människor som gick fram och KRAMADE instruktören. (Alla dessa saker gjorde jag idag).
 
2) Gå på vintagebloppis. Elsa Billgren och ungefär en miljon andra bloggare ska sälja en massa av sina gamla kläder, vilket betyder att jag alltså ska få gå i Gamla Stan och titta på klänningar.
 
3) Träffa Sophia. Hon ska med på bloppisen, vilket betyder att jag alltså ska få gå i Gamla Stan och titta på gamla klänningar MED HENNE.

Förstår ni min lycka ENS?! 
 
/ Dravel /

The truth is she doesn't need me to protect her

Jag har länge funderat på varför i hela friden jag aldrig fastnade för Vampire Weekends album "Modern Vampires of the City" från 2013. Jag ÄLSKADE ju deras tidigare plattor, men det var något med den här som gjorde att låtarna bara inte gick in.
 
Men så har jag gett den en chans nu under våren, och alltså, jag ångrar SÅ mycket att jag inte tagit till mig den tidigare.
 
Imorse på väg till jobbet lyssnade jag på "Step" tre gånger på repeat. Den tog slut, jag började om, den tog slut, jag började om, den tog slut, jag började om och tog en omväg till kontoret och hoppades att byggjobbarna här utanför skulle ta lång tid på sig när de körde förbi i sina vagnar så jag kunde lyssna ännu längre.

Det är något med det försiktiga beatet, de geografiska platserna som Vampire Weekend är så bra på att sjunga om och rader som "punks who would laugh when they saw us together, well they didn't know how to dress for the weather". 
 
Jag ska inte säga att den är en ny "Terribly dark" men den är inte långt ifrån. Ezra Koenig, han är ju sannerligen en hjälte.