/ Dravel /

Är du Michael Jackson eller Michael Bolton?

Vad jag läst de senaste två veckorna: Tvillingarna.

Ni är så fina som har erbjudit mig en massa böcker! Nu har jag läst tolv stycken på senaste tiden och insett att det spelar ingen roll hur gammal jag är, jag är fortfarande så himla förälskad i Elisabeth, Jessica, Lila, Amy, Todd Wilkins, Aaron Dallas, Bruce Patman, Caroline Pearce (skolans VÄRSTA SKVALLERMOSTER alt. SKOLANS VÄRSTA SLADDERTACKA) och mr Collins.

Och jag älskar att Elisabeth aldrig lär sig att Jessicas planer går åt helvete. Jag älskar att hon alltid köper sin syrras nya attacker av snällhet och att hon tror att hon bara genomgått någon makeover på senaste tiden. Jag älskar att Bruce Patman alltid råkar ut för trubbel och jag älskar att Lila Fowler alltid blir "grön av avundsjuka" när någon annan är bättre.

Därför tänkte jag fråga er en fråga som låter töntig men som faktiskt säger så himla mycket om en person. En sådan där lära-känna-varandra-övning (huuuu, får jobbiga tankar på *teambuilding* och lotsa varann genom nät i skogen och sånt) i mitt kommentarsfält! Den enkla frågan, eller enkel för alla som läst Tvillingarna, lyder: Är du Elisabeth eller Jessica?

Svara i kommentarsfältet och förklara varför du är den ena eller den andra. Gud, så fint.
/ Dravel /

Och be aldrig mer om ursäkt för sakerna du aldrig gjorde

Jaha, nu vill någon Ajour-dude att jag ska "pudla" och "be om ursäkt" för gårdagens kolumn. Fattar ni? Jag ska säga förlåt till folk som inte tyckte att den var bra! Jag ska säga förlåt till folk som kom med "FAIR KRITIK" som skribenten sa till mig på Twitter (denna "fair kritik" kan skådas i inlägget här nedan)! Jag ska säga förlåt för att jag inte har samma humor som alla i hela Sverige.

Herregud, ur led är sannerligen tiden.

Jag har bett om ursäkt för mig själv i hela mitt liv och skulle jag börja göra det för varje kolumn någon inte tycker är bra så kan ni slänga in mig på S:t Görans direkt. Tack så mycket, nu vänder vi blad.

Och framförallt lägger vi ner diskussionen. (Vilket jag gjorde i fredags eftermiddag men som vuxna människor i Stockholm 2012 fortfarande vägrar göra, utan kräver en ursäkt från en kolumnist för att de inte tyckte att en krönika var rolig. Nedskärningarna inom mediebranschen måste upphöra nu. Ni ser ju vad som händer.)
/ Dravel /

Calm down dearest

Alla dessa arga unga män som inte förstod att jag inte var hundra procent allvarlig i gårdagens kolumn, kan ingen bara ge dem en kram och ett jobb?