/ Dravel /

It struck me that the two of us could run

Kompisar, det otänkbara har hänt. Jag har tre kvällar i rad VARIT UTE OCH SPRUNGIT.

Ni vet ju hur kass jag är på träning och löpning är den absolut värsta sysselsättning jag vet. Jag har på fullt allvar inte fixat att springa en minut på idrotten i skolan. Helt uppriktigt.

Men så var jag och Oskar ute och gick en av våra vanliga promenader i måndags när han plötsligt sa "men du, vi springer fram till trafikljuset där borta", och så gjorde vi det. Sedan var jag hundra procent seriös igår och hetsade ut oss igen och sprang intervaller, som det så proffsigt heter. Då sprang jag i tre och en halv minut utan att stanna!

Och så idag, då lyckades jag springa FEM MINUTER utan att stanna! Bara sådär! Så himla himla stort, för att vara jag.

Det här är första gången jag springer frivilligt. Jag får inget betyg och inga pengar för det. Det är också första gången jag springer utan att oroa mig för hur jag ser ut, både utseendemässigt och teknikmässigt. Och det är första gången jag faktiskt känner mig bra på det. Oskar borde bli personlig tränare, så bra som han är.

I alla fall, jag ska ge er mina två bästa (och enda) löpartips, som vore jag Susanna Kallur:

1. Tänk att du håller i stavar! Jag tycker att det blir tusen gånger lättare om jag tänker att jag har ett par stavar i handen och trycker ifrån i marken med dem. Efter typ hundra meter är jag helt slut men så tänker jag att jag har stavar och då bara FLYGER jag fram på vägarna här i suburbia.

2. Lyssna på varje steg som en takt i en låt! Om man inte lyssnar på musik när man springer, vilket jag ju inte gör eftersom jag springer med Oskar och mest lyssnar på "jo du klarar det kom igen du har gjort över hälften" så har jag ett awesome trick: Man börjar tänka på en låt som man kan utantill och varje gång man sätter ner foten är det en takt.

Jag har Popular med Eric Saade (JO den är bra) och när jag springer tänker jag "stop-dont-say-that-it-s-impaaaass-eb-öl-cause-i-know-its-paaaass-eb-öööl-though-i-know-you-never-looked-my-way bla bla bla i-will-be-pop-u-lar-i-will-be-pop-u-lar-ill-get-you-when-im-pop-u-lar" och så vidare och så vidare och så vidare. Den är ASBRA att springa till.

Eller Terribly Dark med Frida Hyvönen. Ba it-gets-ter-ri-bly-dark-here-it-gets-so-ter-ri-bly-dark-it-gets-ter-ri-bly-dark-here-i-put-my-self-on-fi-re-if-i-find-a-spark.

Det är en SJUKT bra metod, jag tänker att "jag måste fan orka till andra refrängen i alla fall" och så springer jag och på Frida Hyvönen kommer jag då fram till "Pounding in my head, I know how to do it" och sedan ba "sing to the staaaaaars" och så orkar jag längre.



Jaja. Det där är mina högst proffsiga och vetenskapliga tips. I alla fall, det jag skulle komma fram till var:

Ikväll sprang jag i fem minuter. Det är fem gånger mer än jag trodde att jag kunde i förrgår. Jag kan, alltså kan vem som helst.
/ Dravel /

Those lips and teeth that asked how my day went

Det är hard work work här just nu. Och jag är så trött, så trött.

För att ni ska få skratta åt mig kan jag meddela att jag åt Piggelin i söndags och min mun svullnade upp. Ni kan beskåda min skönhet nedan. Någon dag ska jag skriva mer här, men nu: Somna till Värvet.

XOXO
/Amanda Lepore






/ Dravel /

Eurovision Socialist Contest 2001

Kära vänner, dagen till ära ger jag er... de 10 bästa Eurovision-låtarna ever! (Eller ja, de bästa Eurovision-låtarna jag minns genom ständiga bilresor till mamma och pappas jobb med ESC-skivorna i stereon all day all night tills jag blev tillräckligt gammal för att vara ensam hemma.)

1. Te Ljubam - XXL, Makedonien 2000
Falsksången! De fula kläderna! Den helt sjukt dåliga koreografin! Det plus den heeelt fantastiskt CATCHY låten blir fem plus. Jag älskade den då och jag älskar den nu. 





2. My Star - Brainstorm, Lettland 2000

Hur fin är inte den här? Hade den kommit nu hade jag höjt den till skyarna. Istället poppar jag den i tid och otid och påminner folk om att det faktiskt kan vara helt normal och sansad (eller ja) musik i ESC också.





3. Die For You - Antique, Grekland 2001
Jag älskar Antique. Jag älskar Helena Paparizou. Jag älskar Die For You. En så enkel och banal text som ändå blir så himla fin. Awesome.





4. Taken By A Stranger - Lena, Tyskland 2011

VARFÖR vann inte denna?! Jag fattar inte det. Den sticker ut utan att bli freaky och den är mörk och mysko utan att bli läskig. Dessutom slår Lena världsrekord i utdragna vokaler under frågan "heeeeeeeeey, mind if I take this chair?". Ring Jocke Berg.





5. Sanomi - Urban Trad, Belgien 2003
Jag har ingen aning om vad den handlar om eftersom den är skriven på ett påhittat språk, men den är så rar och låter som en vaggvisa så jag tänker låtsas att det är så.





6. My Heart Goes Boom - Charmed, Norge 2000

Jag kan egentligen inte alls förklara varför jag tycker att den här är bra, för egentligen är det ju skitkasst. Så ja. Moving on.





7. S.A.G.A.P.O - Michalis Rakintzis, Grekland 2002

Så pinsamt dåligt att jag inte kan annat än älska det.





8. Hello From Mars - F.L.Y, Lettland 2003

Denna är egentligen mest med för att minnas att min vän Johan tycker att de sjunger "det syns i skallen". 




9. Tell Me - Telma & Einar Áugúst, Island 2000
Om isländska dansband låter så här borde en speciell vecka i Malung flytta dit. (Dock kanske det inte skulle sitta fel med en sångpedagog.)





10. Never Ever Let You Go - Rollo & King, Danmark 2001

Jag skyller allt på åttaåriga Fridah. Hon tyckte att det här var helt okej. Ganska bra till och med. Hon hade rätt dålig smak ibland. Och varning för alldeles för insatt kommentar - men: Den var bättre på skivan.