/ Dravel /

Ingen svänger lika hårt som Johan Persson

Nu när Lars Winnerbäck släppt en så bra ny platta, och nu när jag och Madde lyssnade på hans tidigare plattor nästan hela förmiddagen idag, tänker jag SÅ mycket på Johan Persson. På min fjortonårsbesatthet av honom, på vilken helt fantastisk röst han har både i låtar och på kommentarsspåren på Live i Linköping-dvd:n och på hur totalt omöjligt det tydligen ska vara för Peggy Lejonhjärta att bara återförenas.
 
När Birds skulle ha treårsfest 2014 och ville ha en cool programpunkt med ett bra band mailade jag Johan Persson på Facebook och skrev ungefär "hejhej du kommer säkert inte ihåg mig men du var min största idol och jag skrev till dig en massa på Myspace och gick och stalkade dig efter en massa spelningar och nu jobbar jag med musik-PR och vi ska ha ett event och jag vill SÅ gärna att Peggy ska göra en återförening och spela live nu när det är tio år sedan ni släppte skivan så PLEASE GÖR DET JAG BETALAR VAD SOM HELST" (nästan ordagrant skrev jag så), och fick det här svaret:
 
 
"Kul att höra från dig" och "i Borlänge vi sågs sist eller"?! SIST! Som att jag åkte land och rike runt för att stalka honom! Ja, det är ju inte helt från hur det faktiskt var, but still. Jag blev så glad för det här mailet för jag tyckte att det var så fint att han kom ihåg.

I alla fall. Det jag skulle komma till var att om ni inte fastnat totalt för Peggy Lejonhjärta eller fattat att de finns än (som om någon som läser den här bloggen inte vet att de finns) så måste ni lyssna på dem. Här.
Jag lyssnar på dem hela tiden nu när mitt gamla iTunes-bibliotek ligger i ipoden och det är fortfarande guld. Och annars: Se Lars Winnerbäck Live I Linköping-dvd:n och lyssna på Johan Perssons fantastiska och snälla dialekt på kommentarsspåren.
 
Och annars: Se dessa bilder från back in the days och beskåda en 14-en-vecka-från-att-fylla-15-årig fangirl som på första bilden får träffa sin största idol efter att ha stått och svettats i Maserhallen i typ tre timmar och på andra bilden, tagen ett halvår senare, känner sig bästis och bundis med honom i Säterdalen, i omålade naglar på grund av hygienregler i hamburgersteket på Leksand Sommarland, tröja från Amnestys gör-din-egen-t-shirt-tält och armband från Peace & Love när det fortfarande fanns inomhusscener, Where The Action Is där jag jobbade för Linda genom att dela ut flyers för Vulkan (åh cirklarna som sluts <3) och första upplagan av Granny Goes Street som var helt nytt, litet och häftigt då.
 
Tider det.
 
 
 
/ Dravel /

Vi skålar för en midsommar till

Såhär var min midsommarhelg:
 
 
Plockade en Färjestad-bukett i Kvarnsveden. Såklart.
 
 
Vi väntade på att liljeholmsgänget skulle komma och himlen såg ut såhär. Eftersom jag fortfarande kan noll redigering är det givetvis no filter. Förstår ni hur djupt man andas när man vistas i detta?
 
 
Midsommarblomster i skolskenssnår och Kate gjorde nail art.
 


RELATERAR.


Mamma och Caesar snackade fotboll.

 
Sedan var det dags för picknick på Granberget. Det här är Leksands slalombacke, som alla som gick i åttan på Åkerö skola våren 2007 skulle VANDRA uppför som något slags skolprojekt - på natten. Så märklig grej, men man fick ledigt dagen efter så vi tyckte väl att det var okej att trötta ut sig någon timme för att få en hel dag att hänga på Bilddagboken och dregla över bilder på Lasse Lindh. (Ännu oklar om dagens åttor också gör det.)
 

Långt ner i backen sprang barnen omkring och lekte och det var så idylliskt att man blev helt rörd. Fulla med sommar och bena fulla med spring osv.


Johan vaktade en camera shy Vilda. 
 
 
Och den andra Johan grillade och detta är förmodligen den typ åttonde bilden jag har på Johan där han står själv vid en engångsgrill på midsommarafton.
 
 
Kate posade som valfri modebloggare 2008 <3 
 
 
Lisa hade gjort en helt ORIMLIGT god tårta.
 
 
Sedan var det Gropen-myz. Så fint att vara där med barn, för första gången ever.
 
 
Och för första gången ever var kvinnor med och reste midsommarstången! 2016! Jag tror jag älskar dom där jag kommer från.
 
 
Caesar går på fotboll och har blivit värsta Messi/Zlatan/Schelin/Marta/Boateng/Ribery/Guidetti/vaddenuheter, och Oskar lärde honom en massa TAKTIK och han dribblade bort mig totalt. Ni ser ju.
 
 
Sedan hade Lisa och moster, 27 och 44 år, sönder varsin gren på ett av träden och där känns det väl rimligt att avsluta den här rapporteringen.
/ Dravel /

Och flickan i kassan, hon såg på mig och frågade sig om hon var människa eller en kund

Det första som hände mig när vi kom hem till lägenheten efter fyra dagars midsommarparadis i Leksand:
 
- Jag lastar av hundra väskor i lägenheten.
- Bryter ihop över att vi inte är kvar i Leksand.
- Skärper mig och går ner och handlar.
- Hittar ingen gul lök på självscannings-lapparna.
- Är lite förvirrad på grund av tidigare emotional-utbrott OCH dessutom lite för inne i sista Kentpodden för att kunna tänka klart och tänker därför "jaja men jag kan ju scanna vitlöksetiketten två gånger så blir det ju samma pengar" (WHAT?!).
- Köper fryst kyckling.
- Går till självscanningen.
- Scannar vad jag tror är rätt tills jag klickar på "Inga fler artiklar" och orden "Köpet måste hanteras av personal" dyker upp på skärmen.
- Vrålar "JAA JAG KÄNDE VÄL ATT JAG GJORDE FEL!!!" till tjejen som står och övervakar självscaninngen och som är typ lika gammal som jag men som jag får en enorm auktoritets-respekt för och vill visa att jag inte hade tänkt sno något utan bara tänkte totalt fel med löken.
- Går tillbaka till vågen och skriver ut rätt självscanningslapp till gul lök (som GIVETVIS fanns från början, bara det att jag inte såg den), medan tjejen scannar om alla mina varor för att kontrollera vad jag mer tänkt stjäla för något.
- Reflekterar över känslan att vid 23 års ålder bli stoppad av butikspersonal för att jag inte betalar för det jag köpt.
- Upptäcker att tjejen missar att kontrollscanna en riven ost-påse som jag scannat från början, och blir överlycklig över att hon nu ser att jag är en person som faktiskt gör rätt för sig.
- Säger ärligt till tjejen att jag seriöst bara väntat på att den här dagen skulle komma eftersom jag är imponerad av mig själv som lyckats göra rätt varje gång jag självscannat hittills.
- Vrålar ett övertrevligt HERRÅÅÅÅÅÅÅ till tjejen och ler avväpnande hela vägen hem för att detta inte ska gå till högre instanser.
- Börjar packa upp varorna.
- Inser att jag ju skulle köpa färsk kyckling och inte fryst.
- Gråter några tårar till.
- Går till Ica igen och köper färsk kyckling.
- Kommer till självscanningsdisken.
- Ler obekvämt mot tjejen som såklart står kvar och ler igenkännande och obekvämt.
- Kommer åt "inget Ica-kort"-knappen.
- Klickar på "tillbaka" och tror att det bara är att börja om.
- Läser orden "Köpet måste hanteras av personal" och får en kall kår utmed ryggraden.
- Säger "alltså nu klickade jag verkligen bara FEL" till tjejen som får rycka ut igen och hjälpa mig starta om köpet.
- Betalar och håller andan för att inte få Medges Ej.
- Andas ut när köpet går igenom eftersom tjejen som för fem minuter sedan trodde att jag var en tjuv förmodligen nu bara tror att jag är totalt dum i huvudet.
 
Från och med nu kommer jag
1) att sluta lyssna på poddar när jag handlar.
2) att kolla så jag gör RÄTT när jag skriver ut självscanningslappar.
3) endast att handla i Vällingby.