/ Dravel /

It would be like telling Monica "hey, you like things clean!"

Eftersom det skulle bli tusen år mellan mina Metrokolumner så har jag en text i tidningen den här veckan.

Den handlar om att 2010 var ett sånt aggro-år och om att vi borde sluta twittra och blogga och facebooka om saker som vi inte vet bakgrunden till.

Jag vet att jag kanske inte är the one to talk, men mitt nyårslöfte är att sluta följa med i Twitter-klimatet. Det är så rått, kallt, hårt och cyniskt. Det är bara ett hipster-Facebook (eller hipster-Flashback) med en massa journalister eller copywriters eller folk som JOBBAR MED DIGITAL KOMMUNIKATION eller som är KREATIVA UTVECKLARE och andra jobb som man inte har någon aning om vad de går ut på,
där man skriver precis lika elaka saker som kommentarsfälts-människor gör eller som Flashback-användare gör, skillnaden är bara att här gör man det med namn och bild och här är man lite mer ironisk och lite roligare än vad man är i kommentarsfälten.

Ni vet allt tjat om att Facebook handlar om att skryta om sin lycka i statusraden? På Twitter handlar allt om att skryta om hur fel man är. Man ska helst ha så lite cash som möjligt, helst vara kroniskt bakfull, gärna träffa gamla ragg hela tiden och aldrig, aldrig någonsin uppdatera något om hur bra man har det.

Men framförallt ska man twittra om det som är aktuellt. Om nyheter och debatter som är i ropet. Det är därför Julian Assanges brudar har fått utstå mer jävla hat än vi skribenter som gnäller på "amen det är så elaka kommentaaaaarer" någonsin skulle kunna föreställa oss.
Och det är därför folk hatar det fina initiativet Prataomdet, för att vissa eggheads på Twitter tycker att det är MANSFÖRNEDRANDE.

Hursomhelst. Därför är i alla fall mitt nyårslöfte att vi ska börja tänka innan vi twittrar. Eller bloggar eller facebookuppdaterar. Följ mitt exempel, snälla.

Och läs min kolumn också.
/ Dravel /

Juldagsåterträff och jag känner ingen

Det här är helt stört, jag har gått hela dagen och haft sådan SJUK beslutsångest för vad jag ska göra ikväll. Det är ett event hos en av Oskars kompisar som han och typ alla hans polare ska på, men jag vet inte om jag ska dit. Jag kommer att vara mega-yngst och den enda som inte dricker och som inte har koll på tentor och poäng.

Alternativet är att sitta här hemma och se på Beverly Hills. Det känns ju både lockande och inte lockande, men då är jag ju liksom hemma, och det är jag ju, eh, van vid.

Jag vet inte varför jag håller på såhär. Det är ju liksom inte så att det inte är en enda människa där som jag känner (rubriken är bara till för att jag vill credda Peter Morén), jag har träffat alla förut och jag vet att alla är roliga och snälla.

I hate hur jag själv håller på. Det är väl bara att göra som Markus säger: Stanna bilen, kom igen, bestäm dig.
Men tyvärr kan jag verkligen inte bestämma mig. Jag försöker göra som Moto Boy pratade om när jag intervjuade honom, när han sa ungefär femton gånger att man bara ska göra det som magkänslan säger. Tyvärr säger min magkänsla att jag ska BÅDE stanna hemma och åka dit.

Alltså, om jag inte skärper mig snart så kommer jag upprepa nyår 2008, och det är cirka det sista jag vill.
(För er som inte vet så tillbringade jag nyårskvällen med att sitta i Oskars soffa och gråta under en hel förfest, och när vi väl skulle på den riktiga festen så var jag så slut och ledsen att jag skippade den och gick hem istället.)

Gud. Måste bestämma mig ungefär NU.
Vad jobbig jag är.
/ Dravel /

Men en som ska få en extra DÅLIG julklapp, det är HÅKAN BRÅKAN

Alltså, jag vet att man ska vara snäll när det är jul, men jag MÅSTE bara få säga en grej:

Jag hoppas att Quetzala Blanco bara får typ en pennvässare i julklapp. Man skriver inte såhär när Cissi precis gått ut i ens egen tidning och berättat om när hon blev våldtagen. Man svarar inte såhär när man får hård kritik som är mer än välförtjänt.

Och man skriver verkligen inte såhär när folk ber en om tips för att gå ner i vikt på fyra dagar. Även om man själv endast äter en gång per dag så håller man käften om det, tar sitt fucking jävla ansvar som bloggare och svarar att ÄT SUNT OCH MOTIONERA EN DEL SÅ SKA DU SE ATT DET LÖSER SIG.

Man tipsar inte sina bloggläsare om att svälta sig och sedan cykla en mil plus en mil på crosstrainer. Man uppmanar inte till självsvält som förstör hela kroppen. Man försöker inte se till att själv få uppmärksamhet genom att säga till sina läsare att "stay strong, starve on".


Jag fattar att hon vill provocera, men det är ju inte ens det. Det här är ju bara töntigt jävla pro-ana-dravel blandat med misstro mot våldtäktsoffer - vilket bara förstör för alla andra som blivit våldtagna OCH för tjejer i allmänhet.

Men grattis till alla klicken du fått i veckan, Quetzala. Cool header, förresten. Det är så HÄFTIGT att ta en bild där du dricker. WOW!