/ Dravel /

Idol-möte

Jag är i Stockholm och man vet att det är höst.
Virren skrev en gång ''man vet att det är höst när popluggarna går och håller i sina popluggar''. Kunde inte ha sagt det bättre själv.
Jag och Stockholms andra popare går nämligen runt och ser ut som att vi har drabbats av svår tics eftersom vi hela tiden skakar bort luggen från ögonen.

För övrigt har vi träffat snygg-Christoffer, Marie, Andreas och Sam från Idol. De var inne på Megastore samtidigt som jag och skulle spela in ett inslag som förmodligen kommer med i programmet på fredag.
Jag sa till dem att sajna en Nöjesguiden till mig, så det gjorde de.

Andreas tyckte att jag ''verkade vara bra på att fotografera''. Fridah J Stentäpp, thank you very much.

Fast jag ville inte att folk skulle tro att jag kollar på Idol, så jag tog Tillbaka Till Samtiden i handen och gick fram. Annars hade de som sagt säkert trott att jag var en sån som ringer in och röstar.

Jag funderade på att säga till Christoffer att han mördade It Takes A Fool. Men jag sket i det.

Det var synd att inte Amanda var med. Då skulle jag ha bett henne också sajna Nöjesguiden, och medan hon gjorde det skulle jag dra, samtidigt som jag skrek ''trodde du Sirviöst att jag ville ha autografer av en brud med det svåraste fallet av hybris sen Jocke Berg? AAAGD!''.

Och hon skulle stå där med sitt Debbie Harry-hår och bara blinka förvånat.

Fan vad kul det hade varit.
/ Dravel /

Don't make me go to Ikea!

Imorgon gittar jag till Stockholm med familjen och Richard, kommer hem på torsdag.

Det ryktas om Ikea-besök. Så hörni, mina vänner, ring om ni vill! Ring även om ni inte vill.
 Jag är inget fan av Ikea. Jag tycker det är ungefär lika roligt som att kolla på målarfärg som torkar. 
Jag vet inte hur det är i era familjer, men i vår familj såg det ut såhär sist:

1 oktober: Mamma och Lisa bestämmer att familjen vill åka till Ikea snart. Jag och pappa har ingen talan.
2 oktober: Mamma och Lisa börjar skriva meterlånga listor på vad de behöver.
21 oktober: Det enda datumet som passar eftersom de då har hunnit planera i vad som känns som tio år. Pappa vägrade följa med, så Henkish offrar sig istället. Han gillar inte heller Ikea, men vet inte vad som väntar.
08.00: Vi hoppar in i minibussen vi har lånat av Hasse. 
08.01: Jag inser att bussen inte har cd-spelare. Min dag är redan förstörd.
08.02: Vi börjar åka, eftersom de öppnar 10 och vi ska vara där och hänga på låset.
10.01: Vi går in på Ikea. Jag och Henkish är trötta i benen och ''testar soffor'' (det betyder att vi slänger oss i varje soffa vi ser och sitter kvar i dem så länge vi kan).
11.00: Lisa börjar fundera på vad det är hon har planerat att köpa. På hennes lista står ordet ''Expedit''. Hon vet inte vad det är för något. En hylla, kanske. Eller en garderob. Eller en byrå.
12.00: Jag och Henkish har varit hungriga sen vi kom. Vi lyckas övertala de andra om att gå och äta, vilket vi gör.
12.01: Det finns inte ett ledigt bord på hela placet.
12.30: En gammal dam i ungefär nitton lager koftor lämnar sitt bord. Jag och Henkish sätter oss där innan hon hunnit resa sig. Hon stirrar skrämt på oss innan hon knatar iväg med sin rullator.
15.00: Henkish och jag är nu ännu tröttare på Ikea än vad vi var förut. Vi roar oss med att sjunga Åt Samma Håll så fort vi ser en kundvagn (på dem står det: ''Lägg varorna åt samma håll, det sparar tid i kassan'').
17.00: Lisa och mamma är äntligen klara.
17.30: Vi börjar packa in i bussen.
17.32: Lisas soffa får inte plats.
17.33: Min soffa får inte heller plats.
17.34: Vi vänder på Lisas soffa.
17.35: Vi vänder på min soffa.
17.40: Vi inser att det inte kommer få plats.
17.50: Jag och Henkish går igenom vilka alternativ vi har: a) Lämna kvar min soffa. b) Lämna kvar Lisas soffa. c)Lämna kvar allting. d) Lämna kvar oss själva.
18.10: På något vänster lyckas Henkish, hockeyspelare och -domare som han är, packa in sofforna och allt annat i bilen.
18.20: Det finns ingen plats för mig och Henkish eftersom vi har fällt ner baksätet till sofforna. Vi får äta upp allt vi sa på vägen dit om att det fanns så stor plats för benen att vi tänkte köpa ett kubbspel och dra igång. Istället får vi lösa det på något annat sätt. Vi försöker klura ut hur.
18.21: Jag hoppar in i framsätet, inklämd mellan växelspaken och Henkish, som får sitta bredvid med Lisa i sitt knä.
18.30: Jag blundar och håller på att somna när jag känner något som bränner mot mitt högra knä, som jag har lutat mot ''stereon''. Det visar sig vara cigarettändaren i bilen.
18.40: Jag fattar att jag ska hålla knät borta från den, och somnar på Henkish axel.
19.00: Jag vaknar av att mamma och Henkish sjunger ''en busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör''. Jag ser att Lisa också har somnat. Jag är impad av Henkish som orkar vara både sittplats och kudde.
19.10: Jag tycker det är tråkigt att åka bil. Vi börjar sjunga Klubbland, Tvivel och andra låtar vi gillar.
19.11: Lisa vaknar och är sur.
20.00: Vi är hemma och bär in alla grejer i Lisas lägenhet och mitt rum.
20.45: Oavsett hur många gånger jag läser bruksanvisningen så fattar jag inte hur man ska bygga ihop min soffa. Jag ropar på Henkish.
20.55: Henkish är klar.
21.00. Maja kommer hem till mig, vi flyttar min soffa dit jag vill ha den. Henkish har gjort det kloka beslutet att aldrig mer följa med Lisa till Ikea.

Kan ni förstå att jag ryser så fort någon nämner ordet Ikea?

/ Dravel /

Deffi Älskling!

Jag pratade med Kanske Älskling ikväll och de körde Salem Al Fakir.

Jag ställde mig bakom sångaren Peter när något annat band gigade. Jag tänkte stå där för att sen prata med honom, men jag vågade inte. Plötsligt vänder han sig om och säger till mig:
- Hej, visst är det du som är Fridah?
- Hiiiij, eh ja det är jag.
- Vad kul att du kom! säger han.

Jag säger att de var asbra och att jag gillar dem och allting. Sen joinar Patrik och Billy oss.
När jag ska ta kort på mig och Billy med mobilen är det alldeles för mörkt därinne, så han säger:
- Men du, vi kan gå ut och ta kort!
Jag duuur.

Men vi drar ut till baren, tar kort och Peter ser min bakgrundsbild på mobilen.
- Snygg bakgrund! säger han.
- Ja visst är den, tack.... svarar jag.
- Elefanter är ju så jävla bra!
- Ja verkligen!

Vi tar kortet.
- Och jag älskar introt till LSD Någon, det är så rock'n'roll liksom! säger Peter och jag är så starstruck att jag bara ''mhm''ar lite och garvar.

Vi pratar om att jag vill att de ska komma till Leksand, att de blev jätteglada för mitt mejl och lite sånt innan de säger:
- Nu måste vi gå, men ha det så bra!
- Ja jag måste dra in jag med, men...detsamma!
- Ta hand om dig!, säger Billy och vinkar innan han går iväg.
- Ni med! skriar jag och drar in till bandet som gigar nu.

Sen fick jag en sajnad flyer från dem också. Innan det fick jag hålla i Billys öl medan han tog kort på mig och Peter. Jag tycker det är coolt: Jag och Peter i Kanske Älskling, som kom fram till mig och sa hej eftersom han kände igen mig, står och posar med varsin öl på kort inne på Harrys, innan vi sen går ut.

För att citera LW: Det här är rock.


Sen träffade jag Stiko Per Larssons syrra Sara. Hon har kollat igenom min bilddagbok hur lång tid tillbaka som helst, så hon kände igen mig. Vi pratade ett tag och kollade på Stikos gig tillsammans. Helt plötsligt sa hon:
- Jag berättade om dig i bilen hit!
- What?! Vad sa du då?
- Nej, jag sa att du gillade honom och hade sett honom och så...
- Oh, okej!

Sen kom Stiko himself fram till oss efter giget.
- Hej! säger Sara. Det här är hon Fridah jag berättade om.
- Jaha, hejhej! säger Stiko.
- Hiiij! piper jag.

Sara tar ett kort på mig och Stiko, innan han sträcker fram handen och säger ''tack så hemskt mycket!''. ''Eh, tack själv!'' fick jag fram innan Sara säger att de ska åka men att jag ska ''ha det så bra''.

Det här var en bra kväll. Me gusta mucho.

For more information, please visit the picturediary.