Fridah Jönsson

Idag skriver jag i DT om leksandsresan, om bilmusik och om saknaden efter Peace & Love. Det kan man läsa här.

Vad jag borde ha gjort idag: Suttit på ett tåg till Borlänge och peppat för Miss Li och intervjuer och debatter.
Vad jag gör idag: Sitter i min fåtölj, lyssnar på Petter och samlar krafter för att diska städa fixa hyreskontrakt. 

Det är så himla himla sorgligt att det inte blev någon festival och förlåt mig men jag blir så oerhört provocerad av den här intervjun. Jag är överhuvudtaget så ledsen över att det kommer in ett monstermegasuperbautaföretag och bara totalt kör över alla små föreningar som bildades av några personer som ville göra något bra för sin hemstad.

Jag blir så ledsen över att de KAN göra det, för folk bryr sig inte, mina dalapolare som i alla år bara "jamen vi åker till Borlänge och super några dagar och ser Volbeat" och inte brytt sig en sekund om musiken eller personerna bakom, de vänder nu plötsligt utan problem och säger "jamen vi åker till Norrköping och super några dagar och ser Volbeat".

För det är klart. Den breda målgruppen skiter i om det är eldsjälar från Soltorgsgymnasiet eller om det är businessmen från Tyskland som arrangerar, så länge man får dricka öl och lyssna på någon form av musik är de nöjda.

 

Jag blir bara så provocerad av att folk sa "nääeee jag ska nog inte på P&L i år, det är inte värt tusen spänn" och sedan ba "RIP P&L" på Facebook och SEDAN ba "BRÅVALLA BOKAT WOOPWOOP". 

Och ja jag VET att alla inte följt den här festivalen sedan sju år tillbaka, alla är inte no-lifers som jag som typ sparade alla DT-bilagor från festivalen och bläddrade i på vintern bara för att minnas, alla skrev inte om Jesper Heed när vi skulle skriva uppsats i skolan om "en god människa" (har fått den uppgiften TVÅ GÅNGER, andra gången skrev jag om Annika och kom på att de två typ borde gifta sig eller något), alla har inte tillbringat sina tonårs somrar springandes mellan scener jagandes artister (och senare journalister), alla har inte haft endast en gång per år då de kommer hem efter två på natten och det är sista helgen i juni eller första i juli, alla har inte svarat "jamen gud såklart, varför skulle jag inte?" på frågan "ska du på Peace & Love i år då?".

Jag vet allt det där, men det spelar ingen roll. För snart finns ingen själ kvar i festivalsverige. Snart vågar inte folk längre satsa på det som verkligen skulle kunna bli en bra och genuin festival. Snart är allt sponsrat och Summerburst.

Men ha det så kult i Norrköping.