Fridah Jönsson

Jag tänkte också skriva något om dessa kulturarbetare som sitter i sina innerstadslägenheter i Stockholm och bölar över att de måste få ekonomisk hjälp, men Sakine säger exakt allt jag tänkt säga så det är ingen idé. Men jag gör det ändå. "Ååh staten måste satsa mer på oss kulturarbetare det är så svårt att NÅ UT och LEVA på sin kreativitet".

Eh, ja, men då kanske man får ta ett annat jobb tills man lyckas leva på vad det nu är man vill leva på? Om jag, i höstas när jag precis flyttat hemifrån, bara hade jobbat med mina texter och boken jag var redaktör för och sedan gått ut i media och gnällt på att jag var fattig, då hade det BARA hetat att jag var ung och curlad och bortskämd och yada yada. Och jag var ju inte så naiv att det trodde att det skulle gå, så jag, 18 år, ställde mig på Clas Ohlson i en förortsgalleria när jag inte skrev. Det var ett roligt jobb, jag fick pengar, jag kunde skriva när jag hade tid över. Bra så.

 

Cecilia Gyllenhammar, 51 år, bor i Vasastan, skriver romaner och lever på sina föräldrars pengar och tycker inte att "konsumtion" är viktigt, bara hon och hennes kids kan "bo bra" och äta "bra mat" och, håll i er, "RESA". RESOR är alltså viktigt för Cecilia, men inte konsumtion. Och folk ba "ååh ja höj kulturstödet nuuu!".

 

Hur tänker folk? Vuxna människor sitter och skriver eller gör annat konstnärligt och tycker att STATEN ska betala det. Varför är det så svårt att jobba deltid på ett vanligt jobb och sedan SKAPA på den tid som finns över? Det gör ju pöbeln, alltså ALLA som inte jobbar med kultur.

 

Böcker går ju inte att leva på, det vet ju alla som ens läst en bok. Det går knappt att leva som frilansare heller, men vad känns mest rimligt att som vuxen människa göra åt det? Att 
1) gå till staten och böla över att man MÅSTE leva på sina föräldrars pengar om man inte får leva på statens
ELLER
2) söka någon form av extrajobb så man drar in sina pengar och sedan utföra sitt SKAPANDE hur mycket man vill så länge ens egen ekonomi tillåter?

Och så förfasar sig vuxna medelsvenssons över Ung & Bortskämd. If they only knew.