/
Dravel /
En andningspaus innan jag tar sats och lägger in en högre växel
Idag började vanliga skolan. Ni vet, den där skolan som jag har sagt att vi aldrig gör något i.
Såhär ser min kalender ut fram till tionde juni:
Jag ska skriva en projektrapport.
Jag måste göra om ett samhällskunskapsprov nästa vecka, för jag fick mega-IG på det.
Vi ska göra en film om olika lagar i Sverige i samhällskunskapen.
Jag måste få godkänt i matte den här terminen.
Jag har en svenskaanalys som måste bli sjukt bra.
I maj har vi en heldags workshop i skolan med en studiofotograf.
Vi ska ut och paddla kanot med industrikillarna på naturkunskapen (men det vägrar jag vara med på).
Vi har en religionsuppgift där jag har valt att skriva en uppsats om scientologi.
Vi har två nationella prov i svenska, varav ett är ett tal och ett är skriftligt.
Jag måste komma på något att göra på solidaritetsdagen.
Sedan har vi ett prov i naturkunskap.
Det är två prov i rättskunskap med ungefär en veckas mellanrum.
Om jag förstått planeringen i rörlig bild rätt så är det två stora uppgifter kvar där.
Det är prov i grafisk kommunikation nästa vecka.
Skolan har en filmfestival i maj som vi måste visa asskickin' filmer på.
Vi har två studiebesök framför oss, ett på en rättegång och ett på Fotografiska museet i Stockholm.
I maj är det konditionstest på idrotten (AAAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA.)
MP3 ska ut och spela paintball någon gång precis innan studenten.
Nästa vecka är det högskoleprovet.
Samtidigt har jag tänkt skriva en krönika i veckan, vara redaktör för en bok, hindra min firma från att gå i konkurs och ta körkort.
Ja, just det, jag ska också hitta jobb och lägenhet i Stockholm.
Häromveckan grät jag i två timmar för att home-knappen på min telefon inte funkade och för att jag inte orkade städa.
Jag är ganska så stabil.
Fridah, det kommer ta ett tag innan jag kan skriva några vettiga saker till dig för jag är så full av beundran, tycker att du skriver tusen sanningar i varje mening, och så skrattar jag däremellan. Ge mig din adress så skickar jag boken när den kommer. Gullig du är som vill läsa! Skrattar ihjäl mig åt Frans också, känner mig förvisso som 1000 år när jag läser er men ska träna för jag vill fatta allt som sker nu. tycker visst att du ska uppmana till skolk om det är enda sättet att slippa dansa med Reebok-killarna, även om jag nog hade älskat varje ögonblick. Du är skön.