/
Dravel /
Juldagsåterträff och jag känner ingen
Alternativet är att sitta här hemma och se på Beverly Hills. Det känns ju både lockande och inte lockande, men då är jag ju liksom hemma, och det är jag ju, eh, van vid.
Jag vet inte varför jag håller på såhär. Det är ju liksom inte så att det inte är en enda människa där som jag känner (rubriken är bara till för att jag vill credda Peter Morén), jag har träffat alla förut och jag vet att alla är roliga och snälla.
I hate hur jag själv håller på. Det är väl bara att göra som Markus säger: Stanna bilen, kom igen, bestäm dig.
Men tyvärr kan jag verkligen inte bestämma mig. Jag försöker göra som Moto Boy pratade om när jag intervjuade honom, när han sa ungefär femton gånger att man bara ska göra det som magkänslan säger. Tyvärr säger min magkänsla att jag ska BÅDE stanna hemma och åka dit.
Alltså, om jag inte skärper mig snart så kommer jag upprepa nyår 2008, och det är cirka det sista jag vill.
(För er som inte vet så tillbringade jag nyårskvällen med att sitta i Oskars soffa och gråta under en hel förfest, och när vi väl skulle på den riktiga festen så var jag så slut och ledsen att jag skippade den och gick hem istället.)
Gud. Måste bestämma mig ungefär NU.
Vad jobbig jag är.
Fridah, jag förstår din känsla. Jag har inte suttit i samma sits som dig, men däremot har jag alltid haft väldigt svårt för att vistas bland en större grupp människor samtidigt, jag har alltid tyckt att det är jobbigt att träffa människor jag inte känner och vissa perioder har jag varit så deppig att jag inte har orkat följa med på fester av olika slag (trots att jag egentligen vill) för att jag hellre velat stanna hemma i min lilla trygghet och sett på någon film. Men tillslut inser man att det är ohållbart, det är ingen som förväntar sig att du ska dricka, vara festens clown eller stå i centrum. Det räcker med att bara vistas, vara dig själv (strunta i att du är yngst, det finns alltid något att prata om!) och om du tycker det är jättejobbigt - Åk hem! Jag tycker du ska åka dit, släpp pressen och oron för en timme och om du tycker det känns jobbigt så kan du åka hem och titta på Beverly Hills. Man får kompromissa med sig själv ibland.