Fridah Jönsson

Imorgon gittar jag till Stockholm med familjen och Richard, kommer hem på torsdag.

Det ryktas om Ikea-besök. Så hörni, mina vänner, ring om ni vill! Ring även om ni inte vill.
 Jag är inget fan av Ikea. Jag tycker det är ungefär lika roligt som att kolla på målarfärg som torkar. 
Jag vet inte hur det är i era familjer, men i vår familj såg det ut såhär sist:

1 oktober: Mamma och Lisa bestämmer att familjen vill åka till Ikea snart. Jag och pappa har ingen talan.
2 oktober: Mamma och Lisa börjar skriva meterlånga listor på vad de behöver.
21 oktober: Det enda datumet som passar eftersom de då har hunnit planera i vad som känns som tio år. Pappa vägrade följa med, så Henkish offrar sig istället. Han gillar inte heller Ikea, men vet inte vad som väntar.
08.00: Vi hoppar in i minibussen vi har lånat av Hasse. 
08.01: Jag inser att bussen inte har cd-spelare. Min dag är redan förstörd.
08.02: Vi börjar åka, eftersom de öppnar 10 och vi ska vara där och hänga på låset.
10.01: Vi går in på Ikea. Jag och Henkish är trötta i benen och ''testar soffor'' (det betyder att vi slänger oss i varje soffa vi ser och sitter kvar i dem så länge vi kan).
11.00: Lisa börjar fundera på vad det är hon har planerat att köpa. På hennes lista står ordet ''Expedit''. Hon vet inte vad det är för något. En hylla, kanske. Eller en garderob. Eller en byrå.
12.00: Jag och Henkish har varit hungriga sen vi kom. Vi lyckas övertala de andra om att gå och äta, vilket vi gör.
12.01: Det finns inte ett ledigt bord på hela placet.
12.30: En gammal dam i ungefär nitton lager koftor lämnar sitt bord. Jag och Henkish sätter oss där innan hon hunnit resa sig. Hon stirrar skrämt på oss innan hon knatar iväg med sin rullator.
15.00: Henkish och jag är nu ännu tröttare på Ikea än vad vi var förut. Vi roar oss med att sjunga Åt Samma Håll så fort vi ser en kundvagn (på dem står det: ''Lägg varorna åt samma håll, det sparar tid i kassan'').
17.00: Lisa och mamma är äntligen klara.
17.30: Vi börjar packa in i bussen.
17.32: Lisas soffa får inte plats.
17.33: Min soffa får inte heller plats.
17.34: Vi vänder på Lisas soffa.
17.35: Vi vänder på min soffa.
17.40: Vi inser att det inte kommer få plats.
17.50: Jag och Henkish går igenom vilka alternativ vi har: a) Lämna kvar min soffa. b) Lämna kvar Lisas soffa. c)Lämna kvar allting. d) Lämna kvar oss själva.
18.10: På något vänster lyckas Henkish, hockeyspelare och -domare som han är, packa in sofforna och allt annat i bilen.
18.20: Det finns ingen plats för mig och Henkish eftersom vi har fällt ner baksätet till sofforna. Vi får äta upp allt vi sa på vägen dit om att det fanns så stor plats för benen att vi tänkte köpa ett kubbspel och dra igång. Istället får vi lösa det på något annat sätt. Vi försöker klura ut hur.
18.21: Jag hoppar in i framsätet, inklämd mellan växelspaken och Henkish, som får sitta bredvid med Lisa i sitt knä.
18.30: Jag blundar och håller på att somna när jag känner något som bränner mot mitt högra knä, som jag har lutat mot ''stereon''. Det visar sig vara cigarettändaren i bilen.
18.40: Jag fattar att jag ska hålla knät borta från den, och somnar på Henkish axel.
19.00: Jag vaknar av att mamma och Henkish sjunger ''en busschaufför, en busschaufför, det är en man med glatt humör''. Jag ser att Lisa också har somnat. Jag är impad av Henkish som orkar vara både sittplats och kudde.
19.10: Jag tycker det är tråkigt att åka bil. Vi börjar sjunga Klubbland, Tvivel och andra låtar vi gillar.
19.11: Lisa vaknar och är sur.
20.00: Vi är hemma och bär in alla grejer i Lisas lägenhet och mitt rum.
20.45: Oavsett hur många gånger jag läser bruksanvisningen så fattar jag inte hur man ska bygga ihop min soffa. Jag ropar på Henkish.
20.55: Henkish är klar.
21.00. Maja kommer hem till mig, vi flyttar min soffa dit jag vill ha den. Henkish har gjort det kloka beslutet att aldrig mer följa med Lisa till Ikea.

Kan ni förstå att jag ryser så fort någon nämner ordet Ikea?