/
Dravel /
Du är min vän och vi lär oss av varann
Några saker jag lärt mig av att ha ett barn som har kolik:
- En plats på landet är ett underskattat program, särskilt klockan 02.15 på natten.
- Även Four in a bed är ett underskattat program, särskilt klockan 03.15 på natten.
- De mytomspunna långa fikapassen det pratas om att alla föräldralediga tar kommer för många av oss att förbli en utopi.
- Om man måste gå barnvagnspromenad mellan 10.15 och 12.15 varje dag i januari och februari oavsett väder, vind, humör, hunger, sömntimmar och bäckenbottenstatus skänker man många tacksamhetstankar till 1) den som uppfann Nike Airs 2) sig själv för att man för två år sedan köpte ett par VARMA täckbyxor.
- Michaela Fornis kommentarsfält är nog Sveriges bäst gömda tips-källa.
- Man blir en mästare på skumläsning i DN om man bara har cirka sju minuter på sig att äta frukost, borsta tänderna och klä på sig i ensamhet på morgonen innan barnet vaknar.
- Begreppet tennisarm borde omedelbart bytas ut mot flaskningsarm. Eller rapningsarm. Eller bärarm.
- Man fattar MINDRE av handlingen i Big Brother om man ser på 24-timmarssändningen eftersom inget klipps bort.
- Att bära öronproppar i sitt eget hem under dagtid är plötsligt en livsstil man inte reflekterar så mycket över.
- Det är inte alls svårt att vänja sig vid att vid 27 års ålder inta sin lunch med sked. I fem tuggor.
- Det är tusen procent möjligt att sitta en söndagskväll och bäva över att helgen är över och att man nu ska vara själv med bebisen i fem dagar igen och här kommer en till natt av matning som tar tusen år – och en timme senare lägga sig bredvid bebisen ifråga och somna helt varm i hjärtat av tanken på att anledningen till att man kommer att vara vaken en natt inte längre är oro över att inte kunna bli gravid.