Fridah Jönsson

Den handlar om att 2010 var ett sånt aggro-år och om att vi borde sluta twittra och blogga och facebooka om saker som vi inte vet bakgrunden till.

Jag vet att jag kanske inte är the one to talk, men mitt nyårslöfte är att sluta följa med i Twitter-klimatet. Det är så rått, kallt, hårt och cyniskt. Det är bara ett hipster-Facebook (eller hipster-Flashback) med en massa journalister eller copywriters eller folk som JOBBAR MED DIGITAL KOMMUNIKATION eller som är KREATIVA UTVECKLARE och andra jobb som man inte har någon aning om vad de går ut på,

där man skriver precis lika elaka saker som kommentarsfälts-människor gör eller som Flashback-användare gör, skillnaden är bara att här gör man det med namn och bild och här är man lite mer ironisk och lite roligare än vad man är i kommentarsfälten.

Ni vet allt tjat om att Facebook handlar om att skryta om sin lycka i statusraden? På Twitter handlar allt om att skryta om hur fel man är. Man ska helst ha så lite cash som möjligt, helst vara kroniskt bakfull, gärna träffa gamla ragg hela tiden och aldrig, aldrig någonsin uppdatera något om hur bra man har det.

Men framförallt ska man twittra om det som är aktuellt. Om nyheter och debatter som är i ropet. Det är därför Julian Assanges brudar har fått utstå mer jävla hat än vi skribenter som gnäller på "amen det är så elaka kommentaaaaarer" någonsin skulle kunna föreställa oss.

Och det är därför folk hatar det fina initiativet Prataomdet, för att vissa eggheads på Twitter tycker att det är MANSFÖRNEDRANDE.

Hursomhelst. Därför är i alla fall mitt nyårslöfte att vi ska börja tänka innan vi twittrar. Eller bloggar eller facebookuppdaterar. Följ mitt exempel, snälla.