/ Dravel /

Regler för praoplatser

Var på Ica och skulle köpa massa stuff. Alla känner igen mig!!

 Idag skulle jag gå (GÅ, mamma!) bort till matlagningsgrädden. Mötte Niclas som gick med en 747-kilosvagn med grillkol eller något, och bara:
- Tjena Fridah, ska du ha jobb eller?
Mimmi hälsade på mig på parkeringen och Nillan vinkade.

Om jag hade gått in i butiken på Leksandsbröd nu så hade de ALDRIG känt igen mig. Sen kanske det är skillnad i och med att jag är på Ica och handlar typ varje dag, det är man ju liksom inte på Leksandsbröd, men i alla fall. De hade inte känt igen mig.

Hade de gjort det hade de i så fall sagt ''Hej Linda!'', och det ska man inte göra på en arbetsplats. Jobbar man någonstans och har en praktikant så ska man lära sig vad den heter.
Det tyckte i alla fall Kicki som jag jobbade med. Och hon har rätt.

Faktiskt. Så ni som jobbar som läser det här (jag vet att ni finns, ni vågar bara inte erkänna att ni läser en jävla feministpoparfjortonårings tråkiga blogg varje dag) och har prao/apu-elever:
TA HAND OM DEM!

Lär er våra namn, var trevliga mot oss, prata med oss. Ni behöver inte, som i mitt fall, diskutera konståkningsshower, gymnasielinjer och Sugarplum Fairy. Det räcker med helt vanliga saker som intressen och sånt.

När våran syokonsulent skulle prata med oss om våra praoplatser i höstas så upprepade han hela tiden att ''uppför er, tänk på språket och sättet!''. Men det är exakt lika viktigt för handledaren som för praktikanten att tänka på hur man uppför sig.

Det är jätteviktigt att handledaren är trevlig, annars är hela praon förstörd för eleven. Då blir det som för mig när ingen (INGEN) pratade med mig. Det känns helt totalt värdo, man känner sig som en stalker som hänger efter den som jobbar där.

''Det var så ROLIGT att ha dig här!'', ''Det var så ROLIGT att få vara här!'' säger man på fredagen när man går hem, och båda vet att man ljuger.

Så helt Sirviöst, people som jobbar. När ni får prao/apu-folk:
1. Lär er namnen.
2. Prata mycket och var trevlig.
3. Säg vart ni ska när ni går någonstans så man inte behöver irra runt i fjorton avdelningar för att hitta er.
4. Ge instruktionerna klart och tydligt, inget ''Sätt upp dem på hyllan'', utan ''Du kan sätta upp de där på hyllan, sen kan du kolla datumet och om de är nära så kan du bara sätta dem ytterst och de som inte får plats går du in med på lagret''. Insistera inte på ''egna initiatiiiiiiiiv'' hela tiden för det funkar inte.
5. Var beredd på att det kommer vara en osäker tonåring på din arbetsplats hela veckan och försök se till att det finns saker till dem att göra, så man inte behöver sitta på en stol och glo en hel dag.

Nu har jag gnällt färdigt.
Over and out.