Fridah Jönsson

Jag tror inte att jag någonsin sett någon sammanfatta mitt liv så bra som min tio-i-topp-lista på Spotify i år.

 

 

1) Från juli och framåt har hela mitt liv kretsat kring #kikichallenge. Så fort vi såg This life eller Vänner och Anna eller Rachel frågade "do you love me?" vrålade jag "ARE YOU RIDIN'?" och jag vill inte ens tänka på hur ofta mina grannar har fått höra mig fastslå att "I need that black card and the code to the safe!".

 

2) Den absolut bästa låten på Everything Is Love som var soundtrack till flyttpackning, Gran Canaria-resande och inflyttning. Med andra ord har jag egentligen bara lyssnat på den här plattan medan jag svettat ner allt i min närhet eftersom allt detta utspelade sig i trettiogradig värme.

 

3) Konsekvens av att jag startade en mailtråd till Marcus med orden "Yes please Marcus work with me": VARJE gång han dykt upp i min mail eller Instagram eller sms har jag fått den här gamla dängan på hjärnan. Är det hönan eller ägget att jag pratar om honom med orden "det ska jag fråga Yespleasemarcus" ELLER "jag ska bara svara MarcusCOMETOME!"? Ingen vet.

 

4) Varje promenad och cykeltur i maj och varje kväll på väg till träningen från augusti och framåt.

 

5) Så fort jag sträcker mig efter telefonen för att läsa ett sms sjunger jag "Måste kolla DM vad Ingrosso kan ha skrivit". Jag ser ingen möjlighet till att det skulle vara irriterande för människor omkring mig.

 

6) På vägen hem från gymmet lyssnade jag hela hösten på en av två låtar: Den här eller Am I Wrong med Nico & Vinz. (Till slut, för ett par veckor sedan, blev jag rädd att tjata ut dem så nu lyssnar jag på Lucid Dreams med Juice WRLD och Better Now med Post Malone istället.)

 

7) I januari och februari läste jag hans böcker för första gången och lyssnade om och om igen på den här. Hands inside of hands, hearts inside of hearts.

 

8) Det här är första gången någonsin som jag frivilligt lyssnat mycket på Maroon 5. Men vad ska man göra när de gör en så... mysig låt, som dessutom gästas med den bästa versen någonsin i "So who you gonna call? CARDI CARDI!"? 

 

9) Den här hann jag aldrig köpa på album när den släpptes, så den nådde aldrig till min iPod där jag spelade sönder alla Sugarplum Fairys andra låtar. Efter att ha gjort det i fjorton år (herregud, det är fjorton år sedan de släppte Young & Armed) känns den här liksom som en helt ny singel. Den är också en av deras bästa och med absolut mest kraftfulla trummor i refrängen.

 

10) Hässelby-Kungsholmen minst en gång per vecka från februari till maj. Inte för att jag behövde tvinga fram någon pepp, men det skadade aldrig att höra en av deras snyggaste produktioner.