/ Dravel /

- We have friends in common. - Ahaaa.

Det här med vänner till vänner.

Eller det behöver inte vara vänner till vänner. Det kan vara vem som helst.
Folk man aldrig har pratat med, men vet vem de är. Och de vet vem man själv är.
Och båda vet att den andra vet vem man är.

Det kan vara rätt konstigt, det där. Framförallt när man säger hej till någon som inte känner igen en.
Det är därför jag hatar, pardon my french, när man ser någon vars bilddagbok man brukar vara inne på, och så säger man hej och den andra bara "eh...hej?" och tänker "vem fan är du?".
Som för någon månad sedan när jag gick förbi a friend of a friend of a friend i korridoren i skolan, sa "HEJ!", fick en konstig blick och en nickning tillbaka och kom på att "fan, vi känner ju inte varandra".

Hursomhelst.
Idag såg jag a friend of a friend. Eller a friend of a boyfriend, om man hellre vill säga det så.
Jag sa hej till henne. Jag trodde inte att hon kände igen mig.
Sedan såg jag henne igen. Då trodde jag att hon kände igen mig.
Sedan gick jag in på Oskars blogg.
Då bekräftade hon att hon såg mig.

I love bloggvärlden.
#1 / / Jonna:

Jag tror aldrig att någon ska känna igen mig, någonstans. Så när någon hejar så tror jag att de hejar på någon bakom mig. Så det var först andra ggn jag såg dig som jag förstod att du kände igen mig (jag kände ju igen dig direkt ;) och hoppas min lite tvetydiga hejning gick fram! :)

#2 / / Fridah:

Haha, vad sött! Det gick fram, och jag lovar, det var dig jag sa hej till.