Fridah Jönsson

SHIT vilket inlägg av Emma Sundh på kvinnodagen! Brev till barn har det ju inte varit brist på de senaste åren men det här skilde sig från andras på något sätt, jag blev helt rörd.

 

Jag gillar Emma Sundh så mycket. Hon är så rolig och lugn, skriver så bra om kroppen och har varit så öppen med sitt missfall och svårigheterna att bli gravid. Lyssna liksom: "Det är sinnessjukt svårt att bli gravid. För vissa. Och det är inget en kan påverka med några högskolepoäng, genom att känna rätt folk eller en resumé av goda egenskaper."

 

EXAKT det har jag tänkt på när alla hetsar om att THE SKY IS THE LIMIT och SHE NEEDED A HERO SO THAT'S WHAT SHE BECAME och sådant: Tror ni att allt går bara man har tillräckligt med pengar och kontakter eller?

Tror ni att sjukdomar eller funktionsnedsättningar eller samhällsnormer och sådant inte spelar någon som helst roll? Nej, det tror jag egentligen inte att folk faktiskt tror, men jag tror att de som pratar om möjligheter och att nå sina mål och leva sin dröm till absolut störst del pratar om karriär, pengar eller boende. Punkt.

 

Det är så sällan dessa personer verkar tänka på att en dröm kan innebära att hitta en partner, att kunna få barn, att bli igenkänd av sin mormor, att hitta en eller två kompisar i vuxen ålder eller att bli accepterad hos sin egen familj som inte tycker om ens läggning och därför inte vill träffa en.

 

Att vara sin egen lyckas smed är ju bullshit när det kommer till allt som inte har med livsstil eller jobb att göra. Det är klart att man kan säga "du kan uppnå vad du vill" till en karriärhungrig 23-åring som bara har ett drömjobb för ögonen, eller till en ung student i en småstad som vill flytta till New York. Sådana saker är, i teorin, inte omöjliga att påverka själv. Man kan helt krasst köpa sig till det mesta för att ta sig dit, det vill säga att om man har pengar och kontakter är steget inte så långt bort.

Men till den 37-åriga ensamma mannen vars högsta önskan är att någon ska tycka om honom för den han är, är det liksom inte bara att säga "det är bara du själv som sätter gränser" för det GÅR inte att ändra på andra människor, man KAN inte manipulera andra till riktig kärlek (vad Neil Strauss och gänget än säger).

 

Och för paret som inte vill något annat än att få barn och "säger 'nej, vad roligt!' varje gång någon plötsligt inte dricker på festen" (åh Klara Zimmergrens sommarprat från 2012, my oh my </3) är ju saker som "you're in charge of your own destiny"-quotes inget annat än ett hån för inga pengar kan köpa fertilitet.

 

Den 22-åriga killen som aldrig åker hem över jul för att hans föräldrar inte tål att han är ihop med en annan kille kan inte vara sin egen lyckas smed för hans lycka handlar om andra människors inställning till honom som person och den går inte att ändra på oavsett hur många action plans och mood boards och visualiseringar han än håller på med.

 

Sådana här saker förklarar Emma Sundh så bra, utan att bara vråla "ALLTSÅ SNUBBAR SOM..." eller "när vita män ska..." vilket är ordföljder som människor automatiskt värjer sig emot. Emma Sundh är sansad, smart, öppen och ödmjuk. I like.