/ Dravel /

Nu bygger vi ett nytt hem, startar upp och börjar om

Vi ska lämna lägenheten snart.
 
Den 28 augusti 2011 firade jag och Oskar vår treårsdag med att jag flyttade in här och han bodde kvar i Leksand eftersom hans jobb gjorde att han inte kunde flytta förrän ett halvår senare. Det jag mest kommer ihåg från inflyttningsdagen är att det var varmt och att vi på kvällen upptäckte att jag hade glömt fjärrkontrollen till TV:n i Leksand.
 
Och nu ska vi åka härifrån. Stänga dörren. Låta någon annan skapa ett liv här.
 
I den här lägenheten har vi bott i sju år.
 
Här har Martin och Linnea Schibbye varit på middag.
 
Här grät jag redan i hissen den där dagen när allt rasade på samma gång, 4 september 2012.
 
Här har vi haft så många mellokvällar och På spåret-kvällar och kycklingmiddagar med Sophia att jag inte kan räkna dem.

Här sov Alessandro över utan att vi hade träffats live först, vi var bara twitterpolare, och jag gick ner och hämtade honom vid tunnelbanan när han kom till Stockholm för att vi båda var bjudna på en fest men vi pratade och pratade och pratade så mycket att vi aldrig gick dit.
 
Här sov Frans över när vi skulle vara med i Gomorron Sverige tillsammans för att jag vägrade åka dit själv.
 
Här åt vi middag när Petter blev en timme försenad eftersom "det tog ju lika lång tid att åka hit som att flyga till Paris".
 
Här sov jag på golvet framför kaminen den där vintern när jag hade så ont i varenda muskel i hela kroppen att sängen var för mjuk.
 
Här intervjuade jag och Caro Lisa Bjärbo till Minnet Fullt.
 
Här läste jag 36 böcker på en sommar.

Här har jag ätit nattmackor med yoghurt efter hundra olika Pride, Popaganda, fester, bokmingel och Birds-events.

Det finns så många historier som hänt på dessa 42 kvadrat.

Badrummet där jag slog huvudet i duschkranen så att vi fick åka till Sankt Görans dagen efter.

Loftsängen där jag vaknade och fick veta att Kristian var död.

Köket där jag värmde vetekudden som började brinna i mikron.

Balkongen som jag och Lisa äntligen inredde och som blev mitt eget rum förra sommaren.
 
Vardagsrumsgolvet som jag flämtande kastade mig ner på under löparvåren när vi sprang Västerort runt varje kväll.
 
Och nu ska någon annan bo här. Vi ska bygga vår nya värld i en helt annan lägenhet på en helt annan våning i ett helt annat hus i en helt annan del av staden.

Jag sa till den nya ägaren att "jag tror att du kommer att ta väl hand om den". Det måste hon göra.
 
Den här lägenheten har varit med om alldeles för mycket för att bli bortglömd.