/ Dravel /

Nobody's allowed to mess with the system!

Förra veckan blev jag extremt arg över en jobbgrej som är fullständigt ointressant för alla som inte var inblandade (det var en som inte ville betala för en text jag skrivit). Jag ringde upp en person och sa UTAN ATT SKRIKA varför jag tyckte att jag självklart skulle få betalt för ett utfört uppdrag och så vidare och så vidare och när jag inte fick igenom det sa jag bara lugnt att okej då vet jag det herrå och sedan skickade jag ett mail där jag sa att vi inte kan jobba tillsammans under de här förutsättningarna tack ändå för den här tiden, allt gott Fridah. 
 
När jag och Adam sedan var på Peppar på kvällen pratade vi en grej som hände för aslänge sedan som han hade en helt annan bild än jag av, och jag bara "men jag kände verkligen så, jaja, i alla fall..." utan att ställa mig upp som Anna Odell och vråla att "JAG TROR VI HAR LITE OLIKA UPPFATTNINGAR OM VÅR FINA GEMENSKAP!".
 
Hela våren och vintern har jag skrivit texter som skiljer sig lite från allt jag tidigare skrivit, både rent textmässigt och uppläggsmässigt. Jag har mailat in texterna och uppriktigt frågat redaktörerna vad de tycker och sagt att de får ge all feedback de vill (häromdagen dammade jag av den gamla KP-klassikern "Jag tål kritik!" i slutet av mailet). Det har de gjort - och i 99,99 procent av fallen tycker jag att de har helt rätt! Klart vi ska flytta på de här styckena, klart det här blir tydligare om vi sätter en annan mellanrubrik, klart det här inte ska stå i ingressen. 
 
Det här är så himla nytt för mig, och framförallt skönt. Jag som alltid tyckt att uttrycket "konstruktiv kritik" har varit en självmotsägelse blir plötsligt genuint glad när någon av redaktörerna säger att jag ska ta bort eller byta plats på något som inte passar. Det är inget annan än en lyx att plötsligt kunna se det konstruktiva i kritik och dessutom själv VILJA ha den, och att kunna acceptera att någon annan har en helt annan bild av en händelse än jag själv har är ju faktiskt enormt intressant.
 
Tänk att det skulle komma en dag då mitt reflexmässiga svar på feedback inte är "men hallå det blir ju fel?!" utan "oh, bra idé!". I must be growing up.