/ Dravel /

Sommaren står och väger, undrar vart den ska ta vägen

Alltsååå augusti är ju ett skämt. Jag börjar bli avundsjuk på alla som pratar om att "augusti är ju mitt nyårsafton" (den mest uttjatade spaningen sedan "menskopp är ju bra BÅDE för plånboken och miljön!", båda har ju rätt men ALLA HAR REDAN SAGT DET!) för de senaste åren har augusti för mig bara inneburit en lång transportsträcka till september, kantad av autoreplies och fint väder som man inte kan njuta av för att man måste vara tillbaka på jobbet.
 
När jag gick i skolan gillade jag augusti för då upplevde jag verkligen nystartskänslan. Sedan jag började jobba tycker jag att det är en värre månad än januari, folk är på semester åtminstone de två första veckorna så man sitter själv och mailar ut i tomma intet och det är som sagt fortfarande varmt ute (hur får man nystartsfeeling när det är 24 grader och sol?!) så för mig kommer inte new colours-känslan förrän i början av september.
 
Augusti är en myt som jag har genomskådat. Det finns ingen nystart i augusti. Augusti är en transportsträcka till september, som i sin tur egentligen är en transportsträcka till oktober när man kan börja njuta av att det är mörkt och Idols fredagsfinaler har börjat och mamma och pappa är ofta i stan och det är bara någon månad kvar till På spåret drar igång. Hur mycket jag än omvärderat våren och sommaren sedan jag flyttade hemifrån kommer jag alltid att föredra oktober, november och december framför juni, juli och augusti. Så länge det är varmt inomhus, i alla fall.