/ Böcker /

Vi följdes åt till våra drömmars stad, vind i håret och vår sikt låg klar

Vintern 2011-2012 hetsade mamma om att jag borde läsa "Mina drömmars stad"-serien av Per Anders Fogelström. Jag började på den första boken, men en kombination av helt enorm vintertröttma och opeppigt livspussel gjorde att jag inte kunde ta till mig den helt och fullt utan la ner den efter att ha läst en fjärdedel. 
 
 
Men nu precis innan jag gick på semester bestämde jag mig för att läsa färdigt boken, och jag kan summera den med att jag är väldigt nöjd med det beslutet. Boken handlar om Henning som kommer till Stockholm som tonåring för att få ett lyckligt liv. Berättelsen följer honom, hans familj och hans rumskamrater i arbetarklassens Stockholm och skildrar hur de försöker få en någorlunda stabil tillvaro mitt i trångboddheten, fattigdomen och alkoholismen.
 
Det är ju fullständigt meningslöst för mig att beskriva mer vad den här boken handlar om, för det är detta handlingen kretsar kring och det är detta som gjort serien till en sådan klassiker, och om jag skulle mala på i hundra år om varför jag tycker att den är så bra så skulle det låta som en värdelös recension skriven av en femtonåring på Mimersbrunn.

Så jag meddelar helt enkelt att tack vare alla miljöbeskrivningar av gator och platser som finns kvar idag och tack vare de detaljrika skildringarna av vardagen i 1800-talets Stockholm får "Mina drömmars stad" fyra av fem bandanas.